Här är lite figurer för att kunna sätta Boskos resultat i ett mera objektivt perspektiv. Tyvärr har jag inte tillgång till data längre tillbaka än 2016.

Figur 1: Antal matcher

Data

All data kommer från wyscout och matcherna är grupperade efter vem som tränat GAIS under perioden 2016-2019. Endast matcher i Superttan har tagits med. Nästan alla matcher är med men jag har noterat att enstaka matcher kan saknas. Jag tänkte inte lägga så mycket energi på att tolka figurerna nedan utan bara försöka förklara dem.

Om vi börjar med I Figur 1 så visar den hur många Superettanmatcher som finns i wyscouts data. Matcherna har grupperats i perioder efter år, höst och vår säsong och vem som tränat GAIS. På x-axeln vissas därför GAIS tränare kronologiskt först Benjamin Westman (BW) 2016-2107, sedan Patrik Ingelsten PI (2017) och sedan Bosko Orovic (BO) 2017-2019. För varje grupp visas antal matcher där GAIS spelat som finns i wyscouts data samt totalt antal matcher som spelats i Superettan under samma period. Generellt används grå färg för att visa alla lags matcher. Från figuren framgår det t ex att Bosko Orovic var tränare för GAIS under ca 14 matcher vårsäsongen 2017 och ca 16 matcher höstsäsongen 2017. På samma sätt framgår det att det under samma två perioder spelades totalt ca 240 matcher. vilket verkar rimligt då antalet matcher i Superettan per säsonng är 15*8*2=240. GAIS senaste match i underlaget är förlusten mot Degerfors 2019-06-24. Notera att antalet matcher med Patrik Ingelsten är för få (4 st) och redovidade värden skall tas med en stor nypa salt.

Figur 2: Gjorda mål

Gjorda mål

I Figur 2 visas endast GAIS målsnitt samt genomsnittligt xG (expected goals). Genomsnittet av gjorde mål illustreras av de cyanfärgade horisontella linjerna för varje tränare, år och säsong. Benjamins antal gjord mål var under vårsäsongen 2017 i genomsnitt per match ca 0.9 medans Boskos var nästan precis 1.0. På samma sätt framgår det att rekordet för högsta genomsnitt när det gäller förväntat antal gjorde mål har Bosko under våren 2018. Notera dock att GAIS 7-0 vinst mot Ängelholm under våren 2017 tyvärr inte är medräknad p g a wyscout saknar Ängelholms matcher och inläsningen av data i dagsläget kräver att matchen finns i båda lagens dataset.

Figur 3: Insläppta mål

Insläppta mål

Både Patrik Ingelsten och Bosko Orovic lyckades under 2017 minska antal insläppta mål (-Mål i Figur 3) jämfört ned Benjamin Westman. I Bosko Orovics fall kan man dock undra om det mer eller mindre berodde på tur då det förväntade antalet insläppta mål inte är bättre än motsvarande siffra för Benjamin Westman. Under 2018 och 2019 har dock antalet insläppta mål konsekvent varit högre än det förväntade antalet. Noterbart är dock att försvarsmässigt presterar Bosko Orovics GAIS bäst under 2019. Notera dock att Benjamin Westmans höga snitt för antal insläppta mål kommer från den famösa 1-7 förlusten mot Varberg. Tas denna match inte med landar Benjamins snitt för insläppta mål på ca 0.9 vilket är det bästa snittet för alla tränare och perioder.

Figur 4: Bollinnehav hemma

Bollinnehav

I Figur 4 visas GAIS bollinnehav vid hemmamatcher i grönt medan alla lags snitt visas i grått. På hemmaplan har Bosko helt klart spelat en mera "possessioninriktad" fotboll som kulminerade under våren 2018.

I Figur 5 visas iställer GAIS bollinnehav vid bortamatcher i rött medan alla lags snitt visas i grått. Även på bortaplan är det våren 2018 som GAIS har störst bollinnehav men med en markant nedgång under 2019.

Figur 5: Bollinnehav borta

Figur 6: Passningar

Figur 7: Pressspel

I Figur 7 visas PPDA för GAIS och genomsnittet för alla lags matcher. PPDA är ett mått på hur intensivt ett lag pressar motståndaren på motstådarens planhalva. Ett lägre värde indikerar mera aggresivt pressspel. Notera att måttet inte säger något om pressen är lyckosam. Återigen är det våren 2018 som utmärker sig.

Figur 8: Poäng

I Figur 8 visas GAIS poängsnitt för olika tränare och säsonger. Här är det Benjamin som lyckas notera både högsta och lägsta poängsnitt, dessutom under samma säsong! xP är genomsnittet för förävntat antal poäng. Förväntat antal poäng räknas fråm det förväntatde resultatet, som i sin tur räknas ut som förväntat antal mål för GAIS, avrundat til närmaste heltal minus förväntatut antal mål för motståndaren, avrundat till närmsta heltal. Under våren 2018 noterades både högst genomsnitt för förväntat antal poäng men också den största, negativa, skillnaden mot det verkliga realiserade poängsnittet.

MED RESERVATION FÖR FEL!

Skapad 2019-06-30 20:45:34 av Positively 4th.